en dag utan helvetestankar och ångest,
är närmast en perfekt dag man kan komma, för mig.
jag skulle kunna leva om den här dagen igen, bara för att jag slapp allt det där som annars slår ner mig till botten om och om igen, som får mig att bara se mörkret.
idag har det som ständigt följer mig och aldrig lämnar min sida, hållt sig nästan helt borta, och jag är så förjävligt tacksam över det, även fast jag vet att allt det jobbiga snart kommer vara tillbaka igen, kanske redan imorgon, men just nu skiter ja i det.