och jag borde aldrig klaga på någonting någon gång igen. jag har världens finaste vänner, en familj som alltid bryr sig, en sjukt fin kille som gör allt bättre även i de värsta stunderna. jag är färdig med att må dåligt, att leva med känslan att jag måste förändra mig själv för att bli lyckligare, att tycka synd om mig själv. i den värsta stunden sa jag till mig själv, det blir bättre. och det blev bättre, och jag vet inte, imorgon kanske det är sämre igen, men det blir aldrig så som det var, för idag vet jag bättre.