I din värld av mörkret syns dina brister, mina fel, Som sprickor där ljus kan tränga in
önskar så många gånger att jag fick vara någon annan. ser, jämför, avundas. det är så svårt det där, de säger att man ska lära sig älska sig själv. men det är svårt när det känns som att alla andra står lite högre än en själv, klarar allt lite bättre, är lite lyckligare. jag vet att det är fel, jag vet att jag borde ändra. och jag hatar den där ensamheten som vägrar försvinna, ensam med allt det där som förstör. alla tankar, alla minnen. försöker nå någon, något som kan ta bort allt. få mig att glömma. vill bara gå vidare, glömma den jag har vart och bli någon annan. jag är trött på att vänta, varje dag önska att jag vaknade upp som någon ny, någon bättre.
Kommentarer
Trackback
