försöker tänka bort. försöker inte känna. men det känns tungt många gånger, det kommer över mig ibland, eller kanske gång på gång, men jag vill bli av med det här nu, på en gång. jag vill inte behöva sakna att träna, jag vill få göra det när jag vill. jag vill få äta när jag är hungrig, och slippa när jag är mätt. jag ångrar så att jag satte ett idiotiskt nyårslöfte för flera år sen, som har suttit så djupa sår att jag börjar tvivla på om de någonsin kommer gå bort.