learn to love again
såklart jag saknar det säkra, veta att någon alltid finns där. jag saknar att ligga nära, jag saknar en iskall hud mot en varm. men jag kan inte ljuga, för visst känns det som en befrielse att få bli så jävla full och inte bry sig, att kunna gå hem med någon okänd som är ute efter precis samma sak. dela en onykter natt bara för att slippa känna sig så jävla ensam, för att bara få känna sig bekräftad. jag vet bara inte vad som känns mest rätt, och det river mig itu. ibland så jävla tom, ibland äcklad, ibland befriad. det ska inte vara såhär, bara.
Kommentarer
Trackback
