don't cry because it's over, smile because it happened

för jag kommer nog alltid minnas den här dagen för ett år sedan. och jag känner mig både ledsen och fruktansvärt glad när jag tänker tillbaka, ändå nog mest glad. hur nervös jag var hela dagen. hur vi gick hem till mig från bussen och jag var så jäkla spänd. hur vi kom in i min mörka lägenhet. och sen när ljuset tändes och alla slängde sig fram och skrek och sjöng. hur förvånad du blev och den jävla lättnaden i bröstet. hur glad jag var för att du var glad. tårarna, skratten, tårta överallt, alkohol. sen hur alla blev så jävla fulla och glada. och alla gånger efteråt ni sa "bästa kvällen". sådana där saker man kanske aldrig glömmer, och även fast det gör ont, hur allt har splittrats, rivits isär, förstörts av för många misstag, så kommer jag alltid vara lycklig när jag tänker på den här dagen för ett år sedan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0